Idag är jag partypooper och stannar hemma. Rumänierna ställer till med födelsedagsfest men jag stannar hellre hemma och äter äckliga godisar och laddar upp bilder på facebook och vilar ögonen på bilder på er söta finländare. Samt bloggar för Er, mina trogna läsare. Morsan har tydligen också hittat hit. Moi mamma!
Nu har skolan börjat och jag tror det kommer vara helt kiva studier här i ISCAP. Lärarna pratar bra engelska och skolan känns motiverande. Åtminstone ännu efter 4 lektioner. På måndag börjar väl allvaret. Hur allvarligt det nu är får man se. Enligt de flesta så är festandet tyngre än studierna under Erasmus-life. Själv orkar jag faktiskt inte festa varje dag. Jag har knappt tränat här alls. Och har värsta ångesten över det. Jag kommer se ut som shrek i augusti om jag fortsätter i denna stil. Vin och ohälsosam mat i mängder. Därför skall här bli ändring. Vi måste minska på mängden ohälsosam mat och öka på träningen. Vinintaget kan vi hålla stabilt. Därför stannar jag hemma ikväll så att jag är utvilad imorgon och kan ta mig till stranden och ta en långlänk längs beachen. Sen tror jag att jag skall ta mig till shoppingcentret Dolce Vita. Ligger precis bredvid fotbollsstadium och är superstort. Det var en mystisk känsla över shoppingcentret som jag gillade. Inte speciellt mycket folk när jag var där senast och dunkel belysning. Lite svårt att förklara känslan men lite nattklubb känsla över shoppingcentret.
Idag har vi hangover chillat på stranden. Igår var det Erasmus party(hat and mustache tema) på Vila Porto men genast jag vaknade tog jag till alla medel för att få mednågra människor ut i solen. Jag är trött på att vara trött och sova hela tiden. Så tre belgier, en polack och en slovakier fick jag med mig. Vågorna här är sååååå stora! Jag älskar stranden här. I april-maj skall jag lära mig surfa, eller ja åtminstone försöka. När vi låg där på stranden och chillade så tittade jag upp och såg att en man stod och tittade på oss. Nämen se på fan en Vasabo! Inte varje dag men ser bekanta här. Föresten så suger min finska här. Efter att ha pratar engelska i två veckor är det ur konstigt att prata finska med någon här. Det är inte riktigt som om tungan vill lyda och man får inte in accenten. Känns löjligt pinsamt. Många här, eller nästan alla så har ju någon som pratar samma språk som dem så de pratar ju dagligen sitt modersmål här. Men jag är den enda finländaren eller svenskpratande i min erasmus grupp så för mig blir det bara svenska/finska genom Skype. Nog svamlat för idag. Ciao!
Da-gens vi-sa 