Allt har sin tid

Ikväll har jag och Bina varit på teater. Vi såg ”Orgelbyggaren” på Wasa Teater. Helt okej studiopjäs men vi kom nog överens om att vi inte skulle gått om vi hade hamnat att betala full pris för den. Men via en förening som vi är medlemmar i fick man se den för ynka fem euro så det är väl helt okej pris för några timmar på teatern.

Ikväll mejlade en god vän mig på facebook. Hon har flyttat (tillbaka) till Helsingfors. Den pampasbördige pojkvännen har fått studieplats och jobb i huvudstaden så nu väntar en tid för dem i hennes hemstad. Allt har ett slut, eller kanske avslut och så även studierna. Folk har bott 5-6 år i sin studiestad som man också kan kalla sin andra hemstad efter det. Och många flyttar ju tillbaka till sina respektive hemstäder efter studier eller till andra orter för jobb. Men för oss som studerar, bor, lever, jobbar and you name it i vår egen hemstad försvinner våra kära kompisar. Snyft snyft. Tur att man kan hålla kontakt ändå och hälsa på varandra fast de spontana krogbesöken och kaffedejterna uteblir. Ni vet sånt som man kan hitta på när man bor i samma kvarter.